Internet betyder nätverk av nätverk. Internet är världens största datornätverk och ett system för enkel och effektiv kommunikation av text, ljud och bild. World Wide Web (dvs webbsidor), e-post och fildelning är populära användningsområden för Internet.
Internet har sitt ursprung i ARPANET, ett nätverk som utvecklades av den amerikanska försvarsmyndigheten på 1960-talet. Det blev allmänt tillgängligt för allmänheten på 1990-talet och har sedan dess vuxit exponentiellt.
World Wide Web (engelska världsomspännande nät), www, webben eller nätet är ett hypertextsystem som används på Internet. Även om det tekniskt sett bara är ett av många användningsområden för Internet, är WWW:s genomslag så totalt att "Internet" och "WWW" ofta används synonymt. Webben kombinerar en stor mängd avancerade tekniker till något som närmast är trivialt enkelt att använda.World Wide Web används med en webbläsare som klientprogram. På 1990-talet dominerade Netscape, men när Microsoft utvecklade sin webbläsare Internet Explorer till en grundkomponent i sitt operativsystem Microsoft Windows tog den över den större delen av webbläsarmarknaden och utvecklades därför snabbt till den mest använda. På 2000-talet blev andra alternativ populära, som Firefox och Opera och nu på senare år Chrome. Inom Mac-familjen används främst läsaren Safari.
WWW kommer ifrån ett projekt på CERN. Dess uppfinnare är engelsmannen Tim Berners-Lee, som skapade World Wide Web år 1989. Den första webbplatsen skapades den 6 augusti 1991. Den första grafiska webbläsaren var Mosaic.
Hyper Text Markup Language är ett format där dokumentets struktur och logik bestäms av skaparen, medan läsaren styr hur texten kommer att presenteras. Numera är det dock vanligt att skaparen själv styr presentationen av dokumentet med så kallade stilmallar, CSS. Tillägg programmerade i skriptspråk (exempelvis JavaScript) används ibland för att skapa dynamiska och interaktiva webbplatser.
Denna webbsida och de flesta andra är helt eller delvis skrivna i detta märkspråk. I de flesta webbläsare kan man se källkoden till webbsidan som visas genom att gå till "Visa" i huvudmenyn och sedan "Källa" eller "Källkod". Olika webbläsare tolkar HTML-kod på olika sätt och detta har varit ett problem gällande för världens webbutvecklare. En gemensam standard har vuxit fram genom World Wide Web Consortium(W3C). Genom att följa denna standard ökar chansen att webbsidan ser likadan ut i standardmedvetna webbläsare.
Då ser start koden för ett HTML5 dokument ut så här:
DOCTYPE html
html lang="sv"
head
metacharset="UTF-8"
meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0"
title grundkod för HTML5 /title
/head
body
/body
/html
a, används för att skapa hyperlänkar
br, används för radbrytning
div, används för att gruppera blockelement
em, används för att markera text med betoning
h1, h2, h3, h4, h5, h6, används för rubriker i olika nivåer
head, används för att innehålla metadata och länkar till externa resurser
html, används för att definiera ett HTML-dokument
img, används för att infoga bilder
li, används för att definiera en punkt i en lista
link, används för att länka till externa resurser som CSS
meta, används för att definiera metadata om dokumentet
p, används för att definiera ett stycke text
strong, används för att markera viktig text
title, används för att definiera dokumentets titel
hr, skapar en horizontell linje
(Cascading Style Sheets) är stilmallar som vi använder för att ge design till webbsidor när det gäller färg, textutseende, bilder, länkar mm. En enda CSS-mall kan styra många olika webbsidor och det är då enkelt att ändra designen på alla sidor genom att ändra i en CSS-mall. CSS gör det möjligt att skapa vissa formateringar och effekter som inte fanns i HTML. En av fördelarna med CSS är att flera mallar kan användas och de har då olika prioritet inbördes så att en "huvudmall" med de övergripande formateringarna kan ersättas på en lägre nivå av en "lokal mall" som då gäller med högre prioritet före huvudmallen. All design/formatering bör ske i externa stilmallar. Man bör sträva mot att separera innehöll och struktur i sina webbsidor. Det gör att mängden kod i själva webbsidan minskar avsevärt och sidorna laddas snabbare i webbläsaren. Då samma stilmall används för flera webbsidor behöver inte webbläsaren lösa in stilmallen på nytt varje gång en ny webbsida anropas.
CSS finns specificerat i olika "nivåer":
CSS1 (1996) innehåller information om relativt enkel formatering som bakgrundsfärger, bakgrundsbilder,
teckensnitt och justering av text.
CSS2 går ett steg längre och ger möjlighet att formge hela dokument med positionerade rektangulära områden
(boxar) som tidigare bara varit möjligt med tabeller (tables).
CSS3 ger ökat stöd för att hitta element på webbsidan som matchar vissa mönster, fler färger.
Johan Mellgren ©